Samhälle & livsstil

Utopi och dystopi – två sidor av samma bok

Dystopisk litteratur uppstod under 1800-talet som en motreaktion till den industriella revolutionen och kan ses som en motsats till den hoppfulla utopiska litteraturen. Båda har genom tiderna förändrats och utvecklats. Men hur olika varandra är de egentligen?

Jag växte upp mitt under den nya dystopi-eran som startade med Susanne Collins bokserie ”Hunger games” som publicerades 2008. Skolbiblioteket hade en helt egen bokhylla åt det de kallade för ”dystopian YA”- böcker, en förkortning som står för young adults. Varje bok hade något unikt element men alla bestod av samma kärna: världens undergång, korrupta och diktatoriska ledare, uppror, kämpaglöd och hopp.

Jag kände mig, som många andra i min närhet, otroligt dragen till dessa böcker. Samtidigt tyckte jag att utopisk litteratur var tråkig och inte väckte lika mycket känslor hos mig som dystopisk litteratur gjorde. Men finns det ett samband mellan dystopisk och utopisk litteratur och hur ser den ut?

Bearbeta omvärlden

Vi lever idag i en väldigt orolig värld som på vissa sätt kan tolkas som dystopisk. Att man ska läsa om krig och elände samtidigt som det är krig och elände i världen kan ses som att man enbart förstärker känslan av hopplöshet och oro. En av mina vänner sa: ”nä nu får jag läsa något mindre deppigt för jag orkar inte gråta över en bok till”. Och jag kan känna igen mig i hennes uttalande.

För att förhoppningsvis få några svar på mina frågor kontaktade jag forskaren Camilla Brudin Borg. Hennes forskningsområde täcker både utopisk och dystopisk litteratur. Camilla Brudin Borg lyfter att läsa dystopiska böcker inte betyder att man blir mer deppig utan kan faktiskt vara bra för en.

---

---

– Även om den fiktiva världen är svår så har hjältarna mycket agens och kan påverka handlingen. I de dystopiska böcker som kom ut efter Hunger Games har ungdomar fått mer agens i litteraturen än de vuxna och det är de som fixar det som vuxenvärlden ställt till med, säger Camilla Brudin Borg.

Kritik mot samhället

Själva ordet dystopi myntades 1868 av den brittiske filosofen John Stuart Mill och är en kombination av det grekiska ordet dys, som betyder dålig, och utopi, som betyder ouppnåeligt samhällsideal. Dystopi kan ses som en motpart till utopi, men det är mer komplicerat än så.

– Utopi är visionen om en bättre värld, och är positiv kritik mot något som kan blir bättre, eller något som inte är bra här och nu. Dystopi är negativ kritik mot det som är dåligt i samhället och dystopier förstärker det som är dåligt. Det är helt enkelt två kritiska logiker som framför kritik på olika sätt, Camilla Brudin Borg.

Utopisk litteratur har funnits sedan 1500-talet, och dystopisk litteratur fick sitt stora uppsving under 1900-talet. Sedan dess har de båda genrerna förändrats och utvecklats med tiden. Utopierna började som idealiseringar av ett ouppnåeligt samhällsideal men har enligt Camilla Brudin Borg utvecklats och bildat olika underkategorier.

– Tidigare utopier var ofta skildringar av en perfekt värld. Men sedan 60- och 70-talet har det snarare utvecklats till att handla om att man är på väg att arbeta fram ett bra samhälle, säger Camilla Brudin Borg.

Även dystopier har utvecklats och förändrats i takt med att människan har oroat sig över olika saker under sin historia. Många känner igen titlar som Fahrenheit 451, 1984 och The Handmaid’s tale, för att nämna några. Det har handlat om kritik mot samtida tekniska innovationer, det politiska läget eller samhälleliga diskussioner. Men trots dessa olikheter är både utopisk litteratur och dystopisk litteratur, om man kokar ner dem till sina grunder, inte så långt ifrån varandra som man kan tro. De är helt enkelt två olika kritiska logiker som kritiserar samhället på olika sätt.

---

---

Dystopier och utopier bygger på samma grund

Flera utopiska och dystopiska verks litterära världar och samhällssystem är lika varandra. Om man ser till dystopisk och utopisk litteratur publicerad under 1900-talet finns det flera faktorer som liknar varandra. Flera av de utopiska böckerna utgivna under den perioden kan idag tolkas som dystopier. Det som är en utopi för en person kan vara en dystopi för en annan person. Linjen mellan dystopi och utopi kan ibland ses som vag och äldre utopiska verk kan vara påverkade av deras samtid på ett sätt som idag gör att de kan tolkas som dystopiska. Ett exempel på det är Thomas Moores bok ”Utopia” och George Orwells ”1984”, där båda på olika sätt kan sägas beskriva en totalitär stat.

Många dystopiska böcker som jag har läst fokuserar just på att människan strävar mot något bättre, att det finns något slags problem i samhället och för att förändring krävs för att få en omstart. I Hunger Games lyckas Katniss störta diktatorn Snow och se till att bryta cykeln av diktatorskap. Enligt Camilla Burdin Borg är omstarter en stor del av dystopisk litteratur. Hon nämner även ett projekt, Utopian Stories, som hon var delaktig i och där en del av projektet var att man kunde skicka in utopiska berättelser.

– De flesta av berättelserna började med att allt kollapsade först innan man kunde skapa en utopi. Att man bygger upp något på ruinerna av det som gick under, säger Camilla Brudin Borg.

Om man tänker på det sättet känns dystopier och utopier snarare som delar av en cykel snarare än två motparter.

Ett komplext förhållande

Utopi och dystopi är kanske inte så olika varandra som man kan tro, i alla fall inte i den litterära världen. En del av dem har samma byggstenar, liknande litterära världar och det kan till och med vara bra för oss att läsa om lite fiktivt elände för att bättre klara av det verkliga eländet. Sedan är det klart att de inte är identiska med varandra, men jag skulle mer säga att de kompletterar varandra snarare än är två extrema motsatser. De är sammankopplade på ett komplext vis, som två olika sidor av ett mynt eller som en sluten cirkel som går mellan utopi och dystopi.

Det sägs att det måste bli sämre för att bli bättre. Jag vet inte hur sant det är, men jag vet att varje dystopisk bok jag har läst har gett mig något slags hopp inför framtiden. För oavsett hur dåligt det kan gå, så finns det alltid hopp och en önskan om att kämpa för en bättre framtid och en bättre värld.

Camilla Brudin Borgs tips på dystopier och utopier

Grafik: Caisa Renström med bilder från Unsplash och Public Domain Image Archive