Hampans oväntade uppsving – blir isolering
Cannabis sativa är en kontroversiell gröda på grund av dess historia att användas som rusmedel. Men innehåller det mindre än gränsvärdet 0,2 procent THC är det lagligt att odla i Sverige, då kallas det industrihampa. Av dessa fibrer kan man sedan tillverka isolering, vilket man gör i en fabrik i Staffanstorp.
– Det är väldigt roligt att få återintroducera en gammal gröda i det svenska lantbruket, säger Holger Assarsson, lantbrukschef på företaget Ekolution som driver fabriken i Staffanstorp.
Nästan 99 procent av all industrihampa i Skåne är redan satt och börjar sakta söka sig upp från jorden denna klara april-dag, men det vet jag inte än. Vinden susar och män i varselkläder rör sig smidigt i Staffanstorps industri-område. En man i gaffeltruck kommer nyfiket fram till mig och undrar om jag har gått vilse. Holger Assarsson är lite försenad till vårt möte, danska entreprenörer är över på lunch.
– Vi har hela världen som vår spelplan, vi är inte blyga för att vidga våra vyer, säger han.
Företaget har växt mycket de senaste åren. Ledningen behöver inte längre trängas i ett gemensamt kontor. Intresset för hampaodling i Sverige har ökat på senare år på grund av dess många användningsområden och för att hampan binder koldioxid på ett effektivt sätt.
– Jag tycker att hampan har tagits emot väldigt väl i lantbruket i Skåne. 2024 började vi med 600 hektar och i år har vi 2200 hektar som vi hoppas kan ge en snittskörd på åtta ton, säger Holger.
Vi sätter på oss säkerhetsskor och reflexvästar och kollar in den toppmoderna anläggningen. Bullret är öronbedövande. Balar står staplade mot det tio meter höga taket. Traktorer och lastbilar från hela Skåne lämnar förra årets skörd på baksidans kalla betonggolv. Här tillverkas isolering och rena fiberbalar, som kan förädlas vidare till djurströ, textil eller så kallad hampabetong.
– Man brukar säga litegrann i folkmun att det finns femtio tusen användningsområden för hampaplantan som helhet från rot till frö och blommor. Men om du vill få ett rus från industrihampan måste du röka en hel bal och då får du nog en hel del problem.
De allra flesta funderar inte på isolering i någon större utsträckning. Men Paulien Strandberg, som arbetar som materialforskare på Lunds Universitet, menar att det är viktigt att reflektera kring.
– Att använda biobaserade material som isoleringsmaterial är en bra lösning. Det är möjligt att industrihampa kommer att få en framträdande roll här i framtiden, lite beroende på hur EU lagstadgar kring biogent kol, om man kan räkna in det i en LCA kalkyl. Biobaserade isoleringsmaterial har generellt något sämre värde för värmekonduktivitet än mineralull, men skillnaden på produktnivå kan vara ganska liten, säger hon.
Lantbrukschef Holger Assarsson tar med mig i den blänkande Volvon till ett fält i utkanten av Staffanstorp. I år odlas hampa här till skillnad från förra årets sockerbetor. Plantorna är tätt satta och kikar nätt och jämt upp ur jorden. Kanske har en del av de flaxande duvorna på det platta landskapet satt i sig en del fröer. Om hundra dagar svajar här fyra meters växter, redo för skörd.
– Hampan binder mer koldioxid än vad den ger iväg och kräver inga bekämpningsmedel. Den har ett väldigt djupt rotsystem och hittar vatten där andra växter inte klarar sig. Den behöver i och för sig mycket kväve, så helt ekologisk odling är svårt. Men det är en jätterolig växt att jobba med, säger Holger Assarsson.
