
Sverige och Indien på väg mot Venus
Sverige är nu en del av Indiens raket på väg till Venus.
Institutet för rymdfysik ska bygga ett mätinstrument för att kunna mäta solvindens påverkan.
– Sverige är världsledande på att bygga vetenskapliga instrument för rymden, säger Annelie Klint Nilsson, kommunikatör på Institutet för rymdfysik.
I förra veckan skrev Sveriges statsminister Ulf Kristersson och Indiens premiärminister Narendra Modi under ett strategiskt partnerskap om att Institutet för rymdfysik ska bygga ett mätinstrument med namnet ”Venusian Neutrals Analyzer” (VNA) för projektet ”Venus Orbiter Mission”, ett projekt som Indiens rymdmyndighet driver. Projeket handlar om att Indien skickar upp en forskningssond för att gå i omloppsbana runt Venus. Projektet kallas för ”Shukrayaan”. På hindi betyder namnet ordagrant ”Venusfordon” genom ”Shukra” för Venus och ”Yaan” för fordon.


Venus och Jorden är tvillingplaneter. För hundra miljoner år sedan fanns det vatten även på Venus. Idag finns inget vatten, och till följd av Venus extrema växthuseffekt är värmen olidlig.
– Jorden är som ett trevligt paradis och sedan har vi Venus som är nästan som ett helvete, säger Stas Barabash, professor och ställföreträdande generaldirektör på Institutet för rymdfysik.
VNA är nästan en kopia av ett mätinstrument som ska användas inom projektet ”Turkish Lunar Mission”. Mätinstrumentet kallas för ”Lunar Neutrals Telescope” (LNT). Liksom VNA är LNTs uppdrag att mäta hur solvinden påverkar planeten. Solvinden är ett flöde av elektroner och protoner som ständigt skickas ut från solen. Hos oss på jorden påverkar solvinden elnät och GPS-signaler. Genom att undersöka hur solvinden påverkar Venus kan vi lära oss hur vi kan skydda teknik på jorden. Det är inte första gången IRF utforskar hur solvinden påverkar Venus . Mellan 2006 och 2014 undersökte mätinstrumentet ASPERA-4 hur solvinden påverkar Venus atmosfär.


Diskussioner om projektet började mellan svenska och indiska företrädare redan 2017. Men först i slutet på förra året började de att ta fart.
– Tidtabellen är jättepressad, säger Barabash.
Tanken är att mätinstrumentet ska levereras i slutet på 2027. Uppskjutning sker 29 mars 2028.
Förutom det svenska instrumentet finns 18 mätinstrument från Indien, Tyskland och Ryssland ombord. Dessa ska undersöka Venus vulkaner och det som kallas för superrotation. Superrotation kallas det fenomen när atmosfären snurrar snabbare än planeten. Planeten snurrar ett varv runt sin axel på 243 dagar, medan det tar atmosfären fyra dagar att göra samma resa. Det är ungefär 60 gånger snabbare.
Att Sverige och Indien har ett nytt strategiska partnerskap på plats innebär inte att regeringen skjuter till pengar. Mätinstrumentet är redan finansierat genom tidigare anslag från myndigheterna Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen. Indiens kostnad för ”Venus Orbiter Mission” är ungefär 1,2 miljarder kronor.
Planen är att sonden ska befinna sig i omloppsbana under 112 dagar. Det här är inte första gången Sverige och Indien samarbetar på rymdområdet. 2008 samarbetade länderna inom Chandrayaan-programmet där man man skickade en sond till månen.
Den svenska rymdbasen är EUs enda, men den ska inte användas för att skjuta upp raketen. Detta för att rymdbasen endast skjuter upp raketer som skjuts upp för att snabbt falla ner, inte raketer som går i omloppsbana.