När bilen börjar köra sig själv – hur nära är framtiden
Självkörande bilar har länge varit en symbol för framtiden. De lovar färre olyckor, smidigare trafik och mer tid över till annat än att stirra på bromsljus i rusningstrafik. Men trots snabba tekniska framsteg är verkligheten mer komplex och ibland mer mänsklig än visionerna.
Att sätta sig i en bil utan förare låter fortfarande som något hämtat ur en science fiction-film. Ändå är det redan vardag i delar av världen. I både USA och Kina rullar så kallade nivå 4-fordon – bilar som kan köra helt själva utan säkerhetsförare inom vissa geografiska områden. Ett av de mest kända exemplen är Waymo, ett dotterbolag till Google. I städer som Phoenix, San Francisco och Los Angeles kan resenärer boka en förarlös taxi via en app, ungefär lika enkelt som att beställa hem mat. Skillnaden är att det inte sitter någon bakom ratten när bilen stannar till vid trottoaren.
Kina ligger tätt bakom, med omfattande statliga satsningar och liknande tjänster i flera storstäder. En viktig förklaring till framgångarna är att både USA och Kina har valt en relativt tillåtande lagstiftning där företag har fått testa tekniken i verklig trafik och därmed snabbt kunnat samla in data och förbättra systemen.
Men utvecklingen har inte varit helt problemfri. Olyckor, bland annat med Teslas avancerade förarstödsystem, har väckt frågor om säkerhet och ansvar. I vissa fall har tester pausats medan orsakerna utretts. Precis som med annan ny teknik sker utvecklingen genom en kombination av framsteg – och bakslag.
En av de största utmaningarna är stadstrafiken. För en människa är det ofta intuitivt att tolka ögonkontakt med en fotgängare eller förutse att en cyklist plötsligt kan svänga. För en algoritm är samma situation betydligt svårare. Därför går utvecklingen snabbare på motorvägar, där miljön är mer förutsägbar. Här ses självkörande lastbilar som ett möjligt genombrott, med potential att förändra hela transportsektorn.
Vädret är en annan nöt att knäcka. Sensorer och kameror som fungerar utmärkt i Kaliforniens solsken ställs inför helt andra utmaningar i snö, is och mörker. I Sverige testas tekniken därför under mer krävande förhållanden, bland annat på AstaZero utanför Borås, där forskningsinstitutet RISE utvecklar och utvärderar autonoma system.
Annars har Europa generellt valt en mer försiktig väg än USA och Kina. I Sverige krävs omfattande tester och godkännanden från Transportstyrelsen innan självkörande fordon får användas i trafik. Säkerheten prioriteras även om det innebär att utvecklingen går något långsammare.
Ett aktuellt exempel är Göteborg, där Västtrafik under 2025 och 2026 testat en självkörande buss. Efter lovande tester var det i maj 2026 dags att släppa på passagerare.
– Testkörningen hade sett väldigt bra ut och allt hade fungerat som det skulle, berättar Per Nyrenius, utvecklingsledare på Västtrafik.
Men premiären blev kortvarig. Kort efter trafikstart bromsade bussen oväntat, vilket ledde till att en spårvagn körde in i den bakifrån.
– Det är väldigt olyckligt, såklart. Det viktigaste är att ingen kom till skada, och det är viktigt att poängtera att vi har en säkerhetsförare som alltid är redo att ta över. Exakt vad som gick fel vet vi inte än, förklarar Nyrenius.
Bussen är nu tagen ur trafik samtidigt som man utreder orsaken till olyckan. När testet kan återupptas återstår att se.
– Vi får utreda och se vad som har gått fel.
Trots det dråpliga bakslaget för Västtrafik råder det liten tvekan om att självkörande fordon kommer att spela en viktig roll i framtidens transportsystem. Frågan är snarare i vilken takt det kommer att ske – och hur samspelet mellan människa och maskin ska se ut längs vägen.
Så även om bilförare en dag kan bli överflödiga, är vi inte riktigt där än. Körkortet får hänga kvar i plånboken ett tag till och så kallade nivå-5 bilar utan vare sig ratt eller pedal får stanna i biosalongerna för nu.